Ägare av Kungshatts stamfastighet
Kungshatt hörde tidigt till Gråmunkeholms hospital.
(1579, firades här S:t Ignatii fest anordnad av det påvliga sändebudet Possevin.)
1376 köper Bo Johnsson Grip i Vantör Sätra, och Kungshatt.
1619 erhåller Lars Bengtsson Skytte Rostock på Sätra och torpen på Kungshatt som frälsegods, med förmånen att inte behöva betala skatt.
1680-talet Admiral Severt Didrik Taube tillskansar sig ön för en spottstyver från Wrangels säteri eftersom gården endast fick säljas inom släkten.
(Han var född 1637 och han dog på Kungshatt)
1751 Dog Didrik Taube på Kungshatt och ön ärvdes av Grevinnan Taube och sedan Löwen.
1824 Wilanders är direktör på Kungshatt.
1840 Grosshandlare Patersen
1851 Johan Oscar Frodman anges som ägare men han lämnar ön 1859.
1856 Carl Anton Drotty arrenderar och brukar Kungshatt.
1858 CA Drotty äger Kungshatt men lämnade 1859.
1861 Ön ägs sedan av lantbrukare CA Edström tillsammans med fröken M von Stedingk.
1871 Kyrkoherde MC Lagerwalls arvingar äger Kungshatt, Hättans Tegelbruk och jordbruksfastighet.
1873 P Pettersson och PJ Berggren deklarerar första gången Kungshatt, Hättans Tegelbruk, Kungshatts Tegelbruk och jordbruksfastighet.
1873, 1884 Åström äger 1/5 av Kungshatt
1877 Kungshatts Tegelbruk syns första gången i handlingarna.
(Bruket är dock anlagt före 1815.)
1881 Avsöndras Pettersdal, N Paulsson Paulsro och Eriksson Kristinehamn.
1881 - Bruksidkaren Johan Anderson köper ön exkl avsöndrade fastigheter. Bosätter sig i villa Fridhem där han bor kvar ända till 1892.
1882 - Bankdirektören H Åström, som konkursade och försvann några år senare, köper i ren spekulation Kungshättan som han sedan säljer redan 1884 till Svensson/Zetterberg/Lundell.
1883 - J G Stenberg, f d rådman från Vadstena, köper ön för 105 000 kr exkl. avsöndrade fastigheter av Bruksidkaren Johan Andersson.
1882 Johan Andersson äger 4/5 av ön och Hättans Tegelbruk och Peter(?) Pettersson 1/5. Peter säljer 4/5 till Johan 1881.
1887 Deklarerar JG Stenberg Kungshatt och Tegelbruk.
1889 Den så kallade Utökungen, Grosshandlare EW Lewin köpte frälsegodset Kungshatt av Stenberg för 90.000 kronor.
1914 Utökungens dotter Signe Lewin Norén ärver de delarna av ön som inte är avstyckade. Efter henne ärver de båda sönerna Ernst Olof och Einar fastigheten.
Änkan Rut Norén äver sedan i sin tur egendomen tillsammans med Elisabeth Lindgren och Gunilla Reuterskiöld.
2002 Köper Björn Söderblom stamfastigheten.
2014 Björn Söderbloms dotter Isabella tar över ön.
2015 Isabella säljer ön till dagens ägare Krister Johansson fastighetsuteckling.
Ägare av avstyckade delar av Kungshatt
1885
Carl Fredrik Zetterberg,
AC Lundell,
Carl Axel Svensson äger byggnader för uthyrning.
1886
Tegelbruk: JG Stenberg,
Alphyddan: NG Johansson
Eriksberg: Arb Eriksson
Fridhem: W Duncans efterträdare
Kungsvik: Lundahl
Paulsro: N Paulsson
Pettersdal: Pehr Pettersson
Lugnetsdal: Anders Lundgren
Herrhamn och tegelbruk: A Nilsson
Österdal: Nils Nilsson
Kungsvik: G Nilsson
1888
Kungshatt och Tegelbruk: Grosshandlare Lewin
Kungshättan: Catrensson, (nytt hus, uthyrning av bostäder)
1892
Fridhem: Anna Sternhoff
Pettersdal: Emil Björkvall
Kungshättan: Carl Axel Svensson
1893
Eriksberg och Kristineberg: N Burman
1896
Lugnetsdal: Elias Brunnstöm
Nissero och Österdal: Julius Hodell
1899 Carl Fredrik Zetterberg bygger en 4:e villa.
Kungshatt Tegelbruk, nytt Tegelbruk: EW Lewin
Herrhamn: Hulda Lundell
Herrhamn: Wilhelmsson tre villor.
Klippan: CA Swensson
1900 Handelslägenhet: CW Hällen (Hällin?)
Österdal, Tomtebo: Julius Hodell
Herrhamn: Wilhelmsson, 4 villor
1910 avsöndrar och säljer Lewin 15 fastigheter på vardera ca 5 000 kvm och 2 000 kr i det som kom att heta Nya Kungshatt. Köparen till samtliga är Lewins då bekante vän fabrikör och tegelmästare August Niklasson Holm. Han var tegelmästare på ön 1897-1902. Holm säljer sedan vidare de flesta fastigheter i rask takt under kommande år, men behåller några för sin stora familj på nio barn.
1921–31 Renoveras huvudbyggnaden på Kungshatts Herrgård.
(Man hade 2 hästar och 8–10 nötkreatur.)
1929 Ägare SV Norén.
1937 Signe Wilhelmina Levin-Norén ärvde efter sin far, grosshandlare Einar W Norén som ägde bruket när det brann
1947 Jakträtten innehas av Hovförvaltningen.
Lugnetsdal: Gustav Melker Gottfridsson sålde till Fru Signe Wilhelmina Levin-Norén